Idag är ingen vanlig dag för det är Allans första födelsedag, hurra hurra HURRA! Vi har haft en supertrevlig dag med hundkompisar, men det kommer ett eget inlägg om det imorgon. Här så länge kommer en liten sammanfattning på Allans första levnadsår :) På kristihimmelfärdsafton for jag och Lexi till Märsta-Sigtuna på tävling tillsammans med Sofia (xtraa.blo.gg) och hennes Ralph som fick miljöträning. Det vankades ännu en start i fortsättningsklass för oss. Vi kom dit en halvtimma innan banvandring och slog oss ner vid banan. Planen var idag att ha Lexi i buren innan start och ta ut henne ganska tätt inpå för att se om hon höll fokus på mig bättre då. Det gick väl inte så bra som hoppats då hon var väldigt flygig och nosade en del. Sen var blev det ett litet missförstånd på sidosteg till vänster då Lexi tog en liten snurr om och satte sig ner istället som ledde till -10 avdrag också. Vi skrapade dock ihop 71 poäng och blev däremed godkända, men det var inte någon toppenrunda känslomässigt för oss. Det är konstigt det där, jag går helt och hållet på känslan och så när jag tänker på hur det gick. Denna rundan var jag inte alls direkt nöjd med, då vi inte alls samspelade som vi brukar utanför banan, jag tappade henne direkt när jag klev in, ändå fick vi kvalificerat resultat. Sen två dagar senare tittade vi på Sofia och Xtra som tävlade avancerad klass. Jag tyckte de hade jättefin känsla, lite småmissar, men de hamnade 3 poäng under kvalificerat resultat... I alla fall vi fick vårat andra kvalificerade resultat med denna rundan, minnet tog slut så den missade de 4 sista momenten tyvärr. Det var en 270 vänster, en 360 vänster, en 270 vänster till och sist en Ligg innan mål. Lexi kom lite ur position i ena svängen, men vi fick till ett snyggt läggande enligt domarkommentaren som löd "Pigg och glad hund! Snyggt läggande, bra jobbat!" I helgen råkade jag även spontanköpa ett rally-paket i en facebookgrupp. Det ingick dubbla uppsättningar av alla skyltar, 20 skylthållare i A6-format, 4 koner och två burkar. Så idag när jag kom hem och Lexi hade fått spendera lite för många timmar ensam tog vi oss ut och provade på dem. Jag är väldigt nöjd, skylthållarna är små och lätta att ta med, men ser ändå ut ungefär som på tävling. Nu slipper även skyltarna blåsa bort och bli smutsiga. Då ett av Lexis största svårigheter är att koncentrera sig när det doftar från frestelser behöver vi träna på att gå en bana med frestelser som luktar. Som synes i tävlingen ovan klarar hon att gå frestelsen relativt bra (det var makrill i tomatsås och tydligen vääääldigt gott enligt många hundar den dagen). Då förstår hon att hon inte får gå fram, men det är svårare när vi är på andra sidan banan och hon känner doften av något. Vi hade dock inte så mycket bra att stoppa i frestelsen idag, det blev lite chipssmulor i ena och kaviar i andra och det brydde hon sig inte direkt om alls. Vi körde en bana i fortsättningsklass, men med några moment från avancerad klass som vi ville känna på hur vi låg till i. Lexi var peppad men ändå med mig mer än på tävling. Vi behöver dock nöta nöta nöta "fotpositionen". När husse kom hem från jobbet idag så tog jag och Lexi oss ut på tu man hand. Det är något av det bästa både hon och jag vet tror jag. Jag tycker det är så himla skönt med bara Lexi då hon är så lätt att ha att göra med. Vi går till skogen och hon lös, hon har varken intresse av vilt eller att springa mer än 5 meter ifrån mig. Hela hon lyser upp och hon skuttar och busar, vilket hon inte alls gör på samma sätt när vi är där med Allan också. Vi tränade lite balans, dogparkour och diverse småövningar blandat med att bara springa ikapp och busa lite. När vi stod och balanserade på en stock ser jag två människor och en hund i koppel komma på gångvägen precis bredvid oss, jag känner dock Lexi så väl att jag vet att hon inte bryr sig för fem öre när vi är uppe i träning så jag struntar i dem. Men de stannar precis bredvid oss och börjar typ prata med deras hund: "Titta vad dem tränar, oj oj" osv. Lexi tittade på dem och undrade typ vad de höll på med och vände sig om på stocken på mitt kommando. Jag bad henne hoppa ner och hålla sig vid min sida och vi klämde oss förbi dem ut på grusvägen, Lexi lös och de stod kvar och tittade efter oss. Vi sprang ikapp en bit bort och hon fick så mycket beröm min fina tjej! Här kommer en liten film på vårt träningsbus idag, (jag med världens minst praktiska kläder för skogen haha): |
RebeccaDelar av mitt liv med två Cavalier King Charles Spaniels, träning, tävling och vardag! Arkiv
Augusti 2016
Kategorier |